Tips för lite sommarfiilis

Om den där sommarsemesterkänslan inte riktigt vill infinna sig kan jag varmt rekommendera att man slår sig ner på en skön plats med en tvättäkta feelgood-roman av något slag, gärna tillsammans med ett stort glas iste. Boken får förstås gärna vara skriven på ett tilltalande sätt och övriga lämpliga ingredienser är en smart och självständig kvinna med rappa repliker och en charmig, genomsnäll och omtänksam man. Några skitstövlar och lite sex förgyller ju också läsupplevelsen

Tycker du att det låter som ett bra tips? Då kan du läsa You Had Me at Hello av Mhairi McFarlane. Boken finns alltså översatt till svenska, titeln är dock densamma. Boken handlar om Rachel som mitt i bröllopsplanerna gör slut på sitt 13 år långa förhållande med Rhys. Jag stör mig kanske lite på trovärdigheten här, Rachels motiv blir begripliga och tydliga men hur hon sedan hanterar den nya situationen som singel känns knappast äkta (dejter, vänner och alkohol).

Nåja, efter ett tag stöter hon på Ben. Ben och hon studerade engelska tillsammans på universitetet. Via tillbakablickar (utmärkta sådana, de får verkligen boken att gå framåt och ökar spänningen men av någon anledning, studieliv jo men ändå, innehåller de alla en massa sprit) får man veta mer om deras relation och varför de inte setts på tio år. Ben är nu gift men det spelar kanske ingen roll för de har väl aldrig varit nåt mer än vänner, eller? Ja, redan bokens titel antyder ju annat. Alla vet ju hur den här boken slutar men vägen dit är på riktigt ganska fängslande och som sagt innehåller den ju några skitstövlar, ett asjobbigt bröllop och strul på jobbet också som förgyller historien. Och ganska mycket alkohol. En sak jag faktiskt inte förstår med den här boken är varför någon eller några dricker och eller är bakis i stort sett i varenda ett av bokens 69 kapitel. Jag skulle förstå det om alkoholens andel i deras liv skulle problematiseras men nu tycks det här då höra till då man är 30 år och singel.

Nu när boken är slut saknar jag faktiskt karaktärerna och att sitta och skratta för mig själv åt Rachels repliker och situationerna hon lyckades trassla in sig i, så det är en bra bok.

Fast Ben och Rachel ser inte alls ut som på det här omslaget, inte alls, bara så ni vet.